Processkolan

Kommunikation innebär transport eller överföring av allt från personer, bilar till meddelanden och signaler.

Det finns en modell som brukar kallas för kommunikationsmodellen. Den skapades på 40-talet i Bell Telephone Laboratories i USA av Shannon och Weaver för att kunna analysera radio och telefonsignaler. Modellen kan förenklat beskrivas som en överföring av ett meddelande mellan sändare till mottagare.

Modellen är linjär och sändarorienterad . Den betraktar mottagaren som passiv. Det finns inbyggda begränsningar och den främsta är att modellen inte skiljer på människor och teknik. Det vill säga att modellen objektifierar människan. Eftersom modellen är linjär befrämjar den enkla orsak-verkan relationer. Det är ofta kommunikationsmodellen som ligger till grund för forskningsrapporter som urskiljer starka samband mellan t ex våldshandlingar och videovåld.

Kommunikationsmodellen stöder sig ofta på samhällsvetenskapliga ämnen t ex psykologi och sociologi och inriktar sig på hur påverkan sker. Misslyckad kommunikation sker när påverkan inte har haft önskad effekt. Speciellt reklam använder sig av denna modell för att mäta effekten av en annonskampanj. Företrädare för denna inriktning i politiska sammanhang brukar uttrycka åsikten "Vi har inte nått ut med vårt budskap" Ett vanligt namn i vetenskapliga sammanhang för anhängare till kommunikationsmodellen är processkolan

Semiotiska skolan

Omvänt så finns det en riktning som är mottagar-orienterad och kan kallas för semiotiska skolan. Semiotiken ser mottagaren som subjekt dvs en person som aktivt skapar betydelse i vad som mottas. Viktigt är att se på mottagarens omvärldsuppfattning och kultur i hur budskapet tolkas.

Semiotikens anhängare är ointresserade av kommunikationsmodellens överföringstänkande och ser allt som textläsning. Det vill säga något som är inlärt och som kräver ett mentalt arbete för att förstå. En bildvan person kan betraktas som visuellt litterat. Semiotik stöder sig på lingvistik och humaniora och inriktar sig hur betydelse skapas. Det finns ingen misslyckad kommunikation utan enbart missuppfattningar t ex kulturella skillnader mellan sändare och mottagare.

En av semiotikens fördelar är att förenklade kopplingar av orsak-verkan typ är omöjliga eftersom varje mottagningssituation (lässituation) och mottagare (läsare) är olika. I videovålds debatten så framför företrädare för den semiotiska skolan åsikten att kopplingen mellan videovåld och våldshandlingar är svag. "Videovåldsläsarna" tolkar de våldsamma filmerna (texterna) på helt olika sätt. Det är sinnelag, omvärldsuppfattning, bakgrund och livssituation som i första hand avgör om de ska begå våldsbrott.

En av semiotikens nackdelar är att textläsningsanalogin ibland går får långt. Man skapar en komplicerad och icke verklighetsbeskrivande uppdelning genom att låta traditionell textbaserad grammatik beskriva ickeverbala företeelser. (Man kan t ex söka musikens ord, dansens meningsbyggnad och arkitekturens påståendesatser etc)

Skapare och Medskapare

Den modellvariant som jag använder i min undervisning är en blandform och kan beskrivas som:

Både att formulera och förstå ett meddelande - även om det sker omedvetet - är skapande aktiviteter. I denna modellvariant motsvaras skapa/medskapa av skriva/läsa.

Skapandet innebär att individen söker egna strukturer i ett försök att förstå och fånga in väsentliga delar av sin verklighet. Detta nyskapande sker mer eller mindre inom den existerande traditionen så att man med hjälp av något redan känt och tydligt kastar ljus över det okända och otydliga. Detta kan ske ickeverbalt i form av konstnärligt skapande som klädstilsexperiment, målning, musik etc.

Medskapandet innebär att det finns färdiga erfarenhetsbaserade strukturer som individen använder för att skapa betydelse. Etablerade termer som innefattas i detta fenomen är kulturella filter och selektiv perception.

Sammanfattningsvis kan man säga att 'överföringsmodellen' (Sändare -> Mottagare) inriktar sig på att beskriva hur påverkan sker, medan 'textläsningsmodellen' (Text - Läsare) inriktar sig på att beskriva hur betydelse skapas. Det finns en mängd blandformer mellan dessa två synsätt. Några av dessa finns beskrivna i Fiske, Kommunikationsteorier på sid 37 - 54

© Sven E Carlsson 1997

Fiske, John: Kommunikationsteorier. En introduktion Stockholm; Wahlström&Widstrand (1997 Ny, rev. uppl.)

Länk:

The Transmission Model of Communication
Outline and critique of the model of communication developed by Shannon and Weaver (1949)

MediaTips

FotoTips